Göteborgs Handels- och Sjöfarts-Tidning, 10/8-15/8 1895


Artikkelens deler;

Sulitjelma
På skidor til Sulitjelma
Naturen vid Sulitjelma
De första gruvarbetena
Gruvbesök
I Fagerlid
Läkarevården
Hur man lever .....
Ett storartat arbete

Tilbake 

I Fagerlid

    I Fagerlid äre, vackra anläggningar av hytt- och vaskeri m. m., en samling av ungefär 20 hus.
   Vackert är det beläget vid Langvands ena ände, men här står oftast en intensiv svavelrök från rosthusen, som vintertid färgar snön gul och sommartid icke är mild emot lövskogen.
   Anläggningarna drivas av vatten från Balmieälven. För att på lämpligt sätt få in vattnet har man nödgats spränga en c:a 20 meter lång tunnel genom fjället samt anlägga en träränna på 375 meters längd, från vilken vattnet sedan ledes in i en sprängtrumma av järnplåt.
   Vaskerierna gå vi här förbi, huru intressanta de än äro i många stycken, men kasta en blick på hyttmalmens ,ännu intressantare vandringar och förvandlingar till produkten skärsten.
   
Uppför trappor och genom djupa gångar, grävda i den mörka snön, nalkas vi rosthusen, där en kvävande sva­velrök slår oss till mötes. Vi försöka att se oss om inne i ett rosthus, men komma hostande och halvblinda till­baka. Arbetarna äro mer vana. Vid ingångarna hänga masker för dem, som ha att göra där inne, men de an­vändas sällan.
   Här äro 10 rosthus, delvis insprängda i klippan, för­sedda med trätak och rökhuvor.
   Från taket vältes här ned malm, som upplägges i vackra högar av 6 meters bredd och c:a 20 meters längd med en vikt av omkring 300 tons. Underst och i kanterna är ett lager torr björkved. Överst är ett 8 tums lager av slam. Så tänder man i två hörn och strax upp­stiger en kvävande rök, som lägrar sig över det vackra Fagerlid under de tre månader, som rosten brinner.
    Brinnande malm? Intressant!
  
Sedan rosten brunnit ut, har man en produkt, som befriats från svavel intill 9 procent. Till en »waterjacet» med den!
   Här skall rostmalmen smältas till skärsten.
   Om något av livet och verksamheten i de andra inrätt­ningarna är måleriskt så har man här ämne för en tavla med färgvalörer för en gourmet.
   I den stora järncylinder, som heter waterjäcket, kastas lagervis koks och malm, som härinne brinner och avger flytande slagg och skärsten, av färg som smält järn.
   Ur waterjacketens övre käft slå blå lågor, då han matas. Ur dess öppning där nere spruta gnistor och rin­ner glödande massa. De arbetare, som syssla i våningen inunder, äro på ena sidan röda och på den andra fagert blå, av belysningen från eld och dagsljus.
   Denna runda järnbest, som i sin mage smälter 44 tons pr dygn, behöver en stor tillförsel av luft, och den får han så pass, att, om man öppnar en lucka i en av dess sidor, susar luft förbi ens öron som en storm. Mellan dess dubbla väggar passerar vatten, för att han icke själv skall smälta.
   Då han skall öppnas, efter en utgjutning av skärsten, får man se några arbetare sticka en lång järnstång i dess nedre öppning och länge hamra på den med en slägga, innan de få ett hål. Nu stå de i blått dagsljus. Ett, tu, tre är öppningen gjord, elden sprutar och arbetarna rod­na som unga flickor.
   I golvet, det svarta jordgolvet, äro i rad från den run­da järnbesten nedlagda formar för skärstenen med små föreningskanaler sins emellan. Då alltså den närmaste formen är full, flyter massan vidare. Men skulle här finnas en droppe vatten, där skärstenen skall pas­sera? Vattendroppen skulle strax fördusta?
   Nej en explosion skulle ske och icke ett dugg skär­sten skulle passera förbi!
   Slagget åter, uppsamlas i flytande, glödande tillstånd i rundbottnade grytor, som skjutas på två hjul ut i det fria, där det uppstaplas.
    Sulitjelma-skärstenen håller omkring 30-32 proc. kop­par. Lastningarna ske medels tyska tipvagnar på dub­belspårig järnbana, därvid de lastade vagnarna draga upp de tomma.
    Medels ångkran hissas malmen ombord på pråmarna för bogsering med ångbåt till Hellarmo järnvägsstation.

*

   Det är liv och rörelse på Fagerlid. Alla se de ut som intensiva arbetare, alltifrån platsens unge chef, som från en elegant stockholmsteknolog förvandlats till en av mal­men ofta mörkhänt och mörkhyad herre och så vidare nedöver. Här arbeta kemister i kontorshuset. Här sjunga stensprängare dagen lång. Här köra forbönder. Här luffa allsköns specialister omkring med många sys­selsättningar för sig.
   Fagerlids 130 arbetare bo i 3 kaserner och på vaskeriets stora loft. Ställets ingenjör bebor en liten villa i en ung björkskog på andra sidan av älven.
   I Fagerlid arbetas vid elektriskt ljus från en dynamomaskin på stället. På skrivborden i den lilla kontorsbyggningen stå elektriska glödlampor; i vaskeriet finnas båg- och glödlampor o.s.v.
    Den elektriska anläggningen är såsom den vid Gö­ken utförd av Robertson i Göteborg.

 
(C) Sulitjelma historielag